Etikettarkiv: Planering

Om förväntningar och andra små fiender

”Så du badade i Fontana di Trevi? Hur kändes det?”
”Märkligt otillfredställande; blött, kallt, kärlekslöst. Ingen ung Anita Ekberg, men en synnerligen otrevlig piketstyrka. Sista gången jag åker till Rom om de ska behandla sina gäster på det sättet!”

Din resas främsta fiende är som alltid dina egna förväntningar. Istället för att upptäcka vad som finns på den plats dit du rest, så söker du efter en plats du fantiserat om. Och det är ganska vanskligt att låta fantasin vara det original som du jämför verkligheten med. För det funkar si så där, särskilt om du har bra fantasi.

Japanerna lär tydligen drabbas av detta i Paris, då deras romantiska föreställningar om staden krockar med verklighetens Paris – det kallas officiellt för Parissyndromet. De skåningar vi stötte på i Mexiko förra året drabbades hårt av att Mexiko tydligen var lite annorlunda än Österlen – något som jag döpt till Skånesyndromet, vilket är en stark känsla av besvikelse över att borta inte är precis som hemma. Räligt värre hörrni ni. Själv såg jag inte skymten av Woody Allens New York då jag var där för snart 20 år sedan och jag är först nu beredd att ge NY en ny chans. Även film kan bli en fiende.

Göran Palm skrev 1964 en kärv liten sak som handlar om detta.

Havet
Jag står framför havet.
Där är det.
Där är havet.
Jag tittar på det.
Havet. Jaha.
Det är som på Louvren.

Det är väl ingen upplyftande dikt direkt, men illustrerar ganska väl det fåfänga i att tro att du kan fantisera rätt om det du ännu inte sett. Slutsatsen är kanske att understryka följande: Det är aldrig som på Louvren. Det är att underskatta havet. Men det är också att underskatta det du finner på Louvren. Konst är inte till för att dokumentera, så använd den inte som guide. Den kan kanske vara en guide till dig själv vissa gånger, men inte till Paris, havet eller New York.

Och ändå är det svårt att sluta fantisera om resmål. För det är ju roligt. Men vad ska du då göra med alla dessa små fiender? Sluta fantisera eller sluta resa? Ingetdera. Du får göra dem till dina vänner och inse att du faktiskt har två stycken Paris, staden i dagdrömmarna och den som ligger på två sidor om Siene. Och det är ju faktiskt inte så illa att världen, som ständigt krymper, plötsligt blir dubbelt så stor.

Åter till bergen – Pyrenéerna 2013

I torsdags träffade jag Andreas och vi tittade på bilder från vår vandring i Pyrenéerna förra sommaren. Och plötsligt var ingenting preliminärt eller eventuellt längre. Kort sagt: vi bestämde oss för att återvända till nationalparken Parc Nacional d’Aigüestortes i Sant Maurici. I fjol gick vi en kortare sträcka i södra delen av Carros de Foc. Nu tänker vi oss en lite längre sträcka av norra delen.

Så nu: planering. Flygbiljetter ska köpas till billigt pris, hyrbil ska bokas och beslut om hur vi ska övernatta måste tas. Det är ju det här med tältning i parken som inte accepteras. Ska vi tälta ändå? Ska vi tälta där man får? Var det nu är. Och så vidare. Detta är dock petitesser.

Mer intressant är frågan om vilken plats vi ska utgå från. Vi skulle kunna utgå från Espot, som förra gången, men vandra iväg mot refugi Pla de la Font eller Amitges istället. Ett annat alternativ vore att utgå från Caldes de Boí och ta oss upp till refugi Ventosa i Calvell. Ett tredje alternativ vore att ta sig till Salardu och sedan vandra till refugi Colomers (för tilllfället känns det nog mest rätt). Det finns hur som helst en bra webbsida att få hjälp av: http://www.carrosdefoc.com/

 

 

Allt jag vill är att resa till Maldiverna!

Kära Ving och alla era framstående konkurrenter.

Det är en prestation att vara enerverande, så ni ska ha en eloge för att ni lyckas med detta under så många år, till synes utan ansträngning. Men mitt tålamod börjar nu nå vägs ände (om ni tillåter en resemetafor). Varje gång jag använder mig av era påkostade och estetiskt tilltalade resesajter så skapar detta en enorm frustration som ofelbart leder till att jag svär mer än vad som antagligen är nyttigt för mig. Vi kan inte ha det så längre. Ni vill inte ha mitt blodtryck på era samveten.

I stora drag är det följande typ av mening som orsakar ilskan: ”Inga lediga resor/rum på valt datum, välj nytt datum.” Min respons till detta, efter att ha tillbringat upp emot en halvtimma med att testa nya datum som ger samma svar, tenderar att vara: ”MEN VISA DÅ VILKA JÄVLA DATUM DET FINNS LEDIGA RESOR/RUM PÅ!!!” Ungefär. Jag alternerar ofta invektiven, för att lätta upp stämningen och få lite variation i min vardag etc … jag tror ni förstår vad jag menar.

För saken är ju den att om jag vill till Västindien i november så vill jag till … typ Västindien, sisådär runt … november. Ni kan tycka att det är märkligt att jag är så oprecis, men faktum kvarstår: Jag är flexibel. En del gånger vill jag inte ens, hör och häpna, till ett specifik område. Mitt önskemål kan vara: Jag vill till sol i januari, oavsett om denna sol finns i Thailand eller i Västindien.

Ser ni skillnaden mellan mina önskemål och de sökmöjligheter ni ger mig? Ni tvingar mig att söka på ett specifikt datum och en specifik resa. Ni är riktigt roliga när ni kör kombinationen: ”Inga resor på valt datum ELLER inga resor från vald avreseort.” Herre gud, vet ni inte ens det själva? Det är som att ni säger: ”Jag tänker på en siffra mellan 1 och 1000, gissa vilken.” Och när jag gissar på 367, så svarar ni muntert: ”Fel. Du får gissa igen.” Och när jag gissat på 1000 nummer, så skrattar ni skadeglatt och säger: ”Haha, jag tänker egentligen på en bokstav, gissa vilken!”

Allt detta är smått … irriterande. För vet ni vad, (nej, uppenbarligen inte, för då hade vi inte haft den här kommunikationen) – jag är flexibel även när det gäller avreseort.

Så, det var raljerandet. Nu undrar ni säkert vad ni kan göra för att tillmötesgå mina astronomiska krav.

Följande: Tagga resorna.

Det ni gör är att: Till alla resor som går till sol sätter ni taggen ”Sol”. Till alla resor som går till en stad sätter ni taggen ”Stad”. Till alla resor som går i juni sätter ni taggen ”Juni”. Resor 2014, taggas ”2014”. Resor till Västindien, Berlin och Hotel Tropicana taggas ”Västindien”, ”Berlin” och ”Hotel Tropicana.” Och så vidare.

Detta gör att om jag vill till Maldiverna i februari från antingen Göteborg eller Köpenhamn, så kan jag söka på dessa taggar och få upp alla resor som går till Maldiverna. I februari. Från Göteborg eller Köpenhamn. Inte så svårt trots allt, eller hur? Och om jag, gubevars, vill till just Hotel Tropicana på Cypern 1-14 juni, så ska man naturligtvis även kunna söka på det – jag vill ju inte beröva någon möjligheten att söka på era omhuldade specifika datum och specifika hotell.

Enkelt.

Användarvänligt.

Blodtryckssänkande.

Så snälla ni. Ni får denna idé av mig. Gratis. Därför: Ordna detta snarast. Jag vågar lova att den som först skapar ett sådant söksystem kommer att ta marknadsandelar. Så även om ni inte bryr er om mitt välbefinnande, så bryr ni väl er säkert om er ekonomi.

Bon voyage

 

—————————–

 

AB

2013, vart ska jag?

Nytt år och nya resor. Jag ska snart iväg till Thailand, vilket blir för första gången (troligtvis är jag den siste svensk som ännu inte varit där, men någon måste hålla den posten också.) En 8 dagars sol-trip, en vecka i solstol för att knarka bort vintersvärta och januari-rugg ur sinnena. En kollega frågade förvånat: ”Thailand, i 8 dagar? Är inte det kort tid för så långt att resa?” Svaret är naturligtvis: Nej, inte alls. Och dessutom om man tänker på att det tar 5 timmar till Turkiet, så motsvarar den extra flygtiden till Thailand cirka 14 timmar tur och retur. En halvt dygn extra för en vecka i solen … självklart, javisst, hit med det!

I april blir det, om allt går som planerat, London. Delvis för jobbets skull, men jag ska förhoppningsvis kunna expandera vistelsen något, för att köpa böcker, dricka brittisk ale, undvika brittisk cuisine och insupa anglosaxisk kultur.

I juni (eventuellt) kommer jag och Andreas åter igen vandra i Pyrenéerna (eventuellt). Destinationen är ännu inte spikad, men dessa berg är definitivt värda ett besök till.

Senare under sommaren blir det två veckor vid Medelhavet. Vart? Vet ej. När? Vet ej. Hur? Kanske bilar vi ner, kanske flyger vi. Inget är bestämt ännu, men det kommer att bli av och det kommer att bli underbart.

Sedan i september är det dags för en hemlig resa, som jag ska ordna. Jag har inte bestämt mig för vart vi ska åka än, men jag har några alternativ som jag väljer mellan.

Så det är nu planerat 5 resor och det kan hända att det blir någon Köpenhamnsresa in emellan någonstans, vem vet. 5 resor … och ändå känns det för få. Januari, april, juni, juli/augusti, september. Borde man inte kunna klämma in något i november?

Någon gång mellan ett par av dessa resor blir jag tvungen att köpa ny resedagbok. Den jag har nu räcker till Thailand, men kanske inte till London. Både min första och min nuvarande resedagbok är Bookbinders design och för kontinuitetens skull skulle jag vilja ha en till sådan. De är snygga och slitstarka, men de är något stora. Så jag lutar lite åt att köra Moleskin på den nya resedagboken. Det återstår att se.