Semestra i Sverige, från skärgård till skärgård (AB, DN). Ja, varför inte, tänkte jag och drog på en dagstur till Varberg. Efter en vecka isolerad på landet utan bil, och endast i sällskap av en hund och en katt, kan även det närmaste resmålet te sig exotiskt och lockande.

Väl framme, med intentionen att ta oss ett dopp i havet, upptäckte vi att det är stört omöjligt att inte bada naken i Varberg. Märkligt, men sant. Detta till skillnad från Paris (AB). Vi promenerade lugnt längs med Varbergs fästning, skänkte Bockstensmannen en sällskaplig tanke, och såg ett perfekt badställe nedanför fästningen, med brygga och trappa ner i vattnet. En skylt proklamerade emellertid: Nakenbad för damer. Eftersom jag varken är dam eller har någon lust att näcka offentligt så gick vi vidare.

Efter ytterligare ett hundratal meter kom ännu ett perfekt badställe. Och ännu en fingervisande skylt: Nakenbad för damer. Vi gick vidare till nästa badställe: Nakenbad för herrar. Det tar sig, men jag vill fortfarande inte näcka. En bit längre bort skymtade ytterligare badplats och ännu en skylt. Jag kan svära på att det var ännu ett nakenbad. Dessutom låg något som kallades Kärleksparken alldeles intill, vilket kändes nästan hotfullt i närheten av två dussin nakenbad. Så vi vände tillbaka och jag åt en glass istället.

Jag vet inte vad det är med Varbergare och nakenhet, men det verkar vara i det närmaste obligatorisk att näcka när man är i Varberg. De borde sätta upp en stor skylt vid kommungränsen: I som här inträden låten stassen fara! Esais Tegnér skrev vid tillfälle ”Varberg utan all fråga är det fulaste ställe i Sverige”. Att se till att alla är nakna kanske är ett sätt att dra uppmärksamheten från övriga delar av staden. Vem vet. Troligtvis finns det kanske någonstans, långt bort, på en väl undanskymd plats, en badplats där man med rodnande kinder kan dra på sig sedliga badkläder och ta sig ett normalt påklätt dopp. Men Varberg döljer denna plats väl.