En sak som jag tycker om hos britterna (nåja, vissa britter) är deras förmåga till en saklighet som ofta står i skarp kontrast till ämnet. På The Lamb and  Flag, en pub som jag gjorde ett vätskestop på i höstas, beskrev texten på en prydlig skylt pubens historia.

Since the day of Charles II, The Lamb and Flag has been a famous Ale House. Known as ”the bucket of blood” for its’ prize fights in earlier days

Det är den ständiga tonen av distanserad precision, oavsett om det gäller blodiga boxningsmatcher eller bedömandet av begonior, som tilltalar mig. Texten fortsätter med att berätta att bortsett från blodtörstiga råskinn så drogs även en del litterära storheter till puben. Den lär ha varit ett stamhak för Charles Dickens och Samuel Butler. Även poeten John Dryden hängde här och blev till och med misshandlad utanför puben. Historien förtäljer inte om förövarna var ett gäng litteraturkritiker som var besvikna på Drydens ’Twas at the royal feast for Persia won eller om de helt enkelt var packade puckon med för få hjärnceller och för mycket tid till hands. Troligtvis var de både ock; det är ju ändå 1600-talets London vi talar om.

Det var sådant jag satt och funderade på över ett glas ESB Ale, allt medan en kvartett äldre amerikanskor tjattrade vid bordet intill då de försökte finna en mobiltelefon som en av dem plötsligt förlagt. Den återfanns i en av väninnornas handväska fem minuter senare. Väldigt misstänkt, om jag får säga det själv, men alla tycktes vara vänner efteråt. Tyvärr, eftersom jag hade börjat hoppas på att puben skulle göra skäl för sitt gamla smeknamn.

The Lamb and Flag finns i Covent Garden, på 33 Rose Street.