Historiskt minnesmärke, nu helt nytt! – Indien 2010

Den väldigt amerikanska konsten att kopiera något befintligt, och samtidigt fixa till det, kopieras flitigt i Dubai (SvD, AB, GP). Taj Mahal II ska byggas, fast större. Vilket gör att frågor dyker upp. Jag har sett Taj Mahal I, 2010, då jag och Mia turnerade runt i Indien.

Vi var där i gryningen, med morgonsvalka och en sol steg bakom Taj Mahal. Det var en märklig upplevelse, för jag har sett Taj Mahal så många gånger på bild, i TV, på film, att bygganden lever ett eget liv i medvetandet. Men den lever där som en del av fiktion. Så när jag väl stod där så kändes det nästan som att kliva rätt in i en affisch. Trots att vi länge hade planerat att resan skulle inkludera Taj Mahal, trots att vi köpt flygbiljetter, medvetet gått upp tidigt för att åka hit, köpt inträdesbiljetter etc, så stod jag där, nästan fånigt överraskad, och ville utbrista: ”Åh, men kolla där! Det är ju Taj Mahal!”

Så vad har vi då för bakgrund? Mogulhärskaren Shah Jahan, lika uppfylld av kärlek som oförmåga att hålla i sitt förnuft, blir galen då hans favorithustru Mumtaz Mahal dör, efter att ha fött honom ett fjortonde barn. Så vad gör han för att tackla detta? Han bygger ett grandiost mausoleum till henne, ett arbete som tar över tio år och slukar ett antal Rupier. Sedan vankar han av och an, fortfarande sörjande, på terrasserna i Agra Fort, och medan han stirrar mot Taj Mahal i fjärran frågar han sig vad han kunde gjort för att förhindra tragedin – och kommer nog aldrig på det självklara svaret som torde vara ”avhållsamhet” efter trettonde barnet.

Vi har exotisk historia, galen härskare, kärlek, en ström av födda barn, död, kreativa arkitekter och stilinfluenser från ett antal olika kulturer som sammanbakas i en byggnad som är så perfekt i sina proportioner att det som ser så storslaget ut från håll i själva verket är mycket mindre och stillsamt när man väl står intill det.

Sedan har vi kopian i Dubai.
Taj Mahal II.
Hur gick egentligen resonemanget?
Jag bara undrar?
”Vi behöver något för att dra turister.”
”Jag vet. Vi bygger Taj Mahal!”
”Ja! Skitbra!” Glädjen kommer av sig. ”Men vänta lite nu. Finns inte Taj Mahal redan? Du vet … typ där Taj Mahal ligger?”
”Visst fan, du har rätt.” Djupt veckad panna.  ”Nu vet jag! Vi bygger en Taj Mahal som är fyra gånger så stor.”
”Smart!”

Och det jag lite försynt undrar är, för att citera John Cleese i Fawlty Towers: ”What’s the bloody point?!” Låt oss ställa frågan: Om det funnits en Taj Mahal i alla medelstora städer i världen, hade man då ens funderat på att kopiera Taj Mahal för att dra turister? Svar: Nej. Är det inte det unika med Taj Mahal som gör Taj Mahal intressant? Svar: jo. Eller för att formulera om det, är det inte det unika med det unika som gör det unikt? Så hur kan man tro att man kan kopiera unicitet? Och sedan tro att man skyla över det idiotiska i det genom att göra idiotin fyra gånger så stor?

Vilket gör att jag osökt kommer att tänka på alla dessa pariserhjul …
Nåja, strunt samma. Jag ska i alla fall bygga en kopia av världens minsta gitarr … fast, naturligtvis, tio gånger större.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.